Laxflugorna bands tidigare med många och kostbara fjädrar från numer ibland utrotade fågelarter. Alltmer har man bland annat därför gått över till att binda med hår i vingarna, hår man tar från räv, hjortsvans, ekorre och några andra håriga djur.

De gamla fjädervingade flugorna gav ofta ett ganska stelt intryck med liten eller ingen rörelse i flugan medan de hårvingade kan fås att röra sig mer eller mindre, beroende på vilket hår som används i vingen. Allt från det lättrörliga håret från rävsvans till det styvare håret i kalvsvansarna.

I och med att man gjort denna övergång har man också konverterat så gott som alla gamla klassiska flugor till hårvinade varianter. Övergången kom kanske i och med att man började kamma ut fjädervingarna så att fjäderfibrerna delades, vilket gjorde vingarna mer lättrörliga och gav vingarna en diffusare form med en blandning av de färger som ingick. I hårvingarna blir vingens färger mer uppblandade, vilket också utnyttjas i många mönster.

Utöver hårmaterialet har man ofta inslag av olika glittrande material som flashabou och Angel Hair, eller olika självlysande detaljer. Om dessa påverkar fångsten i någon högre grad är oklart, men det man tror på använder man och ibland tar fisken flugan.